Stora Mellösa Baptistförsamling bildades den 3 juli 1859.
Församlingens grundare och förgrundsgestalt var skolläraren, klockaren och lekmannapredikanten Johannes Palmqvist.

Efter Palmqvists ankomst till Stora Mellösa 1834 blev hans hem centrum för en social och andlig väckelse. Han startade länets första nykterhetsförening 1841. Kretsen kring Palmqvist drogs in i friförsamlingsrörelsen och påverkades under 1850-talet av den framväxande baptismen. 1857 beslöt man bygga ett skol – och bönhus i Vallby som invigdes den 24 oktober 1858. Församlingen bildades året därpå av 30 personer. Tre år senare hade man 255 medlemmar! Vardagsskola och söndagsskola, fattigbjudningar och väckelsemöten, stöd till baptismen i Sverige och insamlingar till yttre mission fanns med från församlingens första tid.

Församlingen har senare fått uppleva ytterligare flera perioder av väckelse. Med inspiration från väckelsen i Wales och den senare framväxande pingstväckelsen uppstod under pastor O. L. Björks ledning en mäktig rörelse. Många döptes men väckelsen riktade sig kanske framför allt inåt i församlingen.

Vid 50-årsjubiléet 1909 hade församlingen ca 300 medlemmar. 1929-1934, då Gunnar Åkerberg var församlingens pastor, inföll en annan sådan period av förnyelse inåt och väckelse utåt. Emigrationen till Amerika och de många uteslutningarna genom åren bidrog dock till en avtappning av medlemmar liksom nya församlingsbildningar. 1872 utgick en stor grupp från församlingen och bildade Lännäs baptistförsamling. I början av 1930-talet utgick en grupp under mer smärtsamma former och bildade pingstförsamlingen i Odensbacken.

Församlingen var tidigt öppen för impulserna från John Ongman och Örebro missionsförening (ÖM) men vid brytningen i mitten av 1930-talet stod församlingen kvar i Svenska Baptistsamfundet (SB) samverkade både med SB och ÖM (från 1997 Evangeliska Frikyrkan, EFK). Inför SB:s samgående med Metodistkyrkan och Missionsförbundet beslöt församlingen  2010 att utträda ur SB och i fortsättningen enbart tillhöra EFK.

Kapellet i Vallby stod i centrum för verksamheten även om utposter kom till (Resta 1901 och Odensbacken 1905) och verksamhet förekom även i andra byar, till exempel Katrinelund. Så småningom avvecklades utpostverksamheten och när ett nytt samhällscentrum växte fram i Alm kom förslag upp om att en ny kyrka skulle byggas där. Så blev så småningom fallet och den nya kyrkan med tillhörande pastorsbostad kunde invigas 1967. Inför en omfattande renovering och tillbyggnad av kyrkan såldes pastorsbostaden och den ”nya” kyrkan invigdes 2014.

Några förgrundsgestalter från församlingens tidiga historia har redan nämnts, Johannes Palmqvist, O. L. Björk och Gunnar Åkerberg. En annan person som hade stor betydelse i församlingens liv var bonden och riksdagsmannen Folke Andersson som var församlingens ordförande från 1871 till 1904.
Från 1960-talet kan nämnas Einar Ståhlberg som var den som enade församlingen kring beslutet att bygga ny kyrka i samhället.

Svea Blom spelade liksom Bertil och Alva Olausson en stor roll för att befästa församlingens missionsintresse eftersom dessa missionärer kom från Mellösa och under lång tid understöddes av församlingen. De bidrog till att förverkliga Palmqvists vision från 1857 om senapskornet som skulle växa upp till ett träd vars grenar sträckte sig till ett avlägset fjärran. Andra har här fortsatt på den utstakade vägen. Från 1974 och några decennier framåt kan noteras att insamlingen Bröd till bröder (senare Ge för Livet) varje höst gjorde församlingen och dess internationella engagemang känt i bygden. På senare år har insamlingen begränsats till några arrangemang spridda under året.

Barn och ungdomsverksamhet har också spelat en stor roll i församlingens arbete. Från senare decennier kan församlingens egna läger på Kilsbergsgården särskilt noteras. Sedan dessa upphörde har församlingens barn och ungdomar deltagit i läger på Hjälmargården. Sång- och musiklivet har också gett sin prägel åt församlingens gudstjänster. Under några decennier var den stora ungdomskören Con Amore ett uppskattat inslag.

Församlingens värdegrund

De värderingar som församlingen stått för och främjat under alla år inbegriper den personliga tron och det personliga vittnesbördet, bibeltrohet, nykterhet och socialt ansvar och engagemang på frivillighetsbasis.

Församlingens pastorer

Följande pastorer har tjänat församlingen under dess drygt 150-åriga historia:

Johannes Palmqvist

Claes Hallgren

O. L. Björk

Gösta Gustavsson

Valfrid Läckström

Gunnar Broms

Axel Axén

Gunnar Åkerberg

John Bergholm

Eric Hambre

Georg Odenmarck

Einar Ståhlberg

Görgen Palm

Bengt Westh

Håkan Larsson

Robert Åkerlund

Daniel Wärnlund

Robert Frosthagen

Bert Ingelsten

Erik Alnemo

Julia Alnemo

1859 – 1870

1874 – 1903

1903 – 1913

1914 – 1916

1917 – 1921

1922

1922 – 1925

1926 – 1939

1939 – 1945

1945 – 1950

1950 – 1960

1961 – 1971

1971 – 1976

1976 – 1984

1985 – 1998

1999 – 2005

2005 – 2012

2014 – 2019

2019 – 2022

2022 –

2022 –

Församlingen och samhället

Församlingens historia skall ses mot bakgrund av utvecklingen i bygden och samhället under motsvarande tid. Den svenska väckelserörelsen var som en av flera starka folkrörelser en viktig faktor i utvecklingen fram mot det moderna Sverige. Den gamla ordningen bröts upp, samhället demokratiserades steg för steg. Den sociala misären angreps. Föreningsväsendet florerade där människor från olika samhällsklasser skolades i att sida vid sida ta ansvar och göra sin röst hörd. Industrialiseringen ledde till urbanisering och därmed till landsbygdens avfolkning. Kommunikationer av alla slag vidgade världen och gav nya möjligheter.

I Närke blev Örebro en växande metropol. I Östernärke ledde den stora sjösänkningen på 1880-talet till att de många byarna bands samman och fick nya utkomstmöjligheter (potatis och morötter!).

Vår församling grundades i ett sammanhang där kampen för nykterhet, andlig väckelse, barns möjligheter till skolgång osv. gick hand i hand. Vid församlingsmötena kunde drängar och husbönder tala med samma rätt. Medlemmarna aktiverades i många olika föreningar inom församlingen.
Det som hände i Örebro fick betydelse i Stora Mellösa. Det gällde t ex baptismens framväxt på 1850-talet och utvecklingen kring Örebro missionsförening med Ongman i spetsen från 1890-talet och framåt. Folke Anderssons långa riksdagsmannagärning var för församlingen en länk både till samfundets centrum i Stockholm och till de nationella angelägenheterna i riksdagen.

Även om Mällsabygden har förblivit en levande landsbygd har arbetstillfällena i jordbruket successivt minskat från 1920-talet och framåt. Avfolkningen har emellertid motverkats av att Mellösa så småningom blivit något av förort till Örebro där arbetstillfällena istället blivit alltfler. Kommunikationerna med Örebro förbättrades. Utbildningsexplosionen ledde från mitten av seklet till att många unga lämnat bygden för att söka utbildning i Örebro eller på andra platser. För många blev utflyttningen definitiv, medan en del återvände för att bosätta sig i Mellösa. Den här utvecklingen speglas också i församlingens medlemssammansättning.

Från mitten av 1950-talet växte ett nytt samhällscentrum fram kring Svenska kyrkan i Alm. Skolor och affärer centraliserades successivt. Solgården stod klar 1955, Centralskolan 1960 och servicehuset (dvs. bankhuset) 1967. Det är mot den här bakgrunden församlingens bygge av ny
kyrka på 1960-talet ska ses.

De administrativa enheterna har vidgats. Redan 1952 bildade Stora Mellösa storkommun tillsammans med Norrbyås. 1971 blev Mellösa en del av Örebro kommun och Östernärke kommundel. Det har i viss mån på nytt stärkt banden med församlingarna i de övriga orterna i Östernärke (Odensbacken, Asker, Lännäs) och det talas ibland om ”Östernärkegemenskapen”.

Göran Janzon