Stora Mellösa Baptistförsamling bildades den 3 juli 1859.
Församlingens grundare och förgrundsgestalt var skolläraren,
klockaren och
lekmannapredikanten Johannes Palmqvist.
Efter Palmqvists ankomst till Stora Mellösa 1834
blev hans hem centrum för en social och andlig
väckelse. Han startade länets första nykterhetsförening
1841. Kretsen kring Palmqvist drogs in i friförsamlingsrörelsen
och påverkades under 1850-talet av den framväxande baptismen.
1857
beslöt man bygga ett skol - och bönhus i Vallby som invigdes
den 24 oktober 1858. Församlingen
bildades året därpå av 30 personer. Tre år senare
hade man 255 medlemmar! Vardagsskola och söndagsskola, fattigbjudningar
och väckelsemöten, stöd till baptismen i Sverige och
insamlingar
till yttre mission fanns med från församlingens första
tid.
Församlingen har senare fått uppleva ytterligare flera perioder
av väckelse. Med inspiration från väckelsen i Wales
och den senare framväxande pingstväckelsen uppstod under pastor
O. L. Björks
ledning en mäktig rörelse. Många döptes men väckelsen
riktade sig kanske framför allt inåt i församlingen.
Vid 50-årsjubiléet 1909 hade församlingen ca 300
medlemmar. 1929-1934, då Gunnar Åkerberg
var församlingens pastor, inföll en annan sådan period
av förnyelse inåt och väckelse utåt.
Emigrationen till Amerika och de många uteslutningarna genom åren
bidrog dock till en avtappning
av medlemmar liksom nya församlingsbildningar. 1872 utgick en stor
grupp från församlingen och
bildade Lännäs baptistförsamling. I början av 1930-talet
utgick en grupp under mer smärtsamma
former och bildade pingstförsamlingen i Odensbacken.
Församlingen var tidigt öppen för impulserna från
John Ongman och Örebro missionsförening
(ÖM) men vid brytningen i mitten av 1930-talet stod församlingen
kvar i Svenska Baptistsamfundet
(SB) och har under alla år samverkat med både SB och ÖM
(numera Evangeliska Frikyrkan).
Kapellet i Vallby stod i centrum för verksamheten även om
utposter kom till (Resta 1901 och
Odensbacken 1905) och verksamhet förekom även i andra byar,
t ex Katrinelund. Så småningom avvecklades utpostverksamheten
och när ett nytt samhällscentrum växte fram i Alm kom
förslag
upp om att en ny kyrka skulle byggas där. Så blev så
småningom fallet och den nya kyrkan med tillhörande pastorsbostad
kunde invigas 1967.
Några förgrundsgestalter från församlingens tidiga
historia har redan nämnts, Johannes Palmqvist,
O. L. Björk och Gunnar Åkerberg.
En annan person som hade stor betydelse i församlingens liv var
bonden och riksdagsmannen Folke Andersson
som var församlingens ordförande från 1871 till 1904.
Från senare tid kan nämnas Einar
Ståhlberg som var den som enade församlingen
kring beslutet att bygga ny kyrka i samhället.
Svea Blom spelade liksom
Bertil och Alva Olausson en stor roll
för att befästa församlingens missionsintresse eftersom
dessa missionärer kom från Mellösa och under lång
tid understöddes av församlingen. De bidrog till att förverkliga
Palmqvists vision från 1857 om senapskornet som skulle
växa upp till ett träd vars grenar sträckte sig till
ett avlägset fjärran. Andra har här fortsatt på
den utstakade vägen. Från senare tid kan noteras att Bröd
till bröder- insamlingen varje höst har gjort församlingen
och dess internationella engagemang känt i bygden.
Barn och ungdomsverksamhet har också spelat en stor roll i församlingens
arbete. Från senare
decennier kan församlingens egna läger på Kilsbergsgården
särskilt noteras. Sång- och musiklivet
har också gett sin prägel åt församlingens gudstjänster.
Från senare tid kan den stora ungdomskören
Con Amore särskilt noteras.
Församlingens värdegrund
De värderingar som församlingen stått för och främjat
under alla år inbegriper den personliga tron och det personliga
vittnesbördet, bibeltrohet, nykterhet och socialt ansvar och engagemang
på frivillighetsbasis.
Församlingens pastorer
Följande pastorer har tjänat församlingen under dess
140-åriga historia:
Johannes
Palmqvist
Claes Hallgren
O. L. Björk
Gösta Gustavsson
Valfrid Läckström
Gunnar Broms
Axel Axén
Gunnar Åkerberg
John Bergholm
Eric Hambre
Georg Odenmarck
Einar Ståhlberg
Görgen Palm
Bengt Westh
Håkan Larsson
Robert Åkerlund
Daniel Wärnlund
|
1859 - 1870
1874 - 1903
1903 - 1913 1914 - 1916
1917 - 1921
1922
1922 - 1925
1926 - 1939
1939 - 1945
1945 - 1950
1950 - 1960
1961 - 1971
1971 - 1976
1976 - 1984
1985 - 1998
1999 - 2005
2005 - |
Församlingen och samhället
Församlingens historia skall ses mot bakgrund av utvecklingen i
bygden och samhället under motsvarande tid. Den svenska väckelserörelsen
var som en av flera starka folkrörelser en viktig
faktor i utvecklingen fram mot det moderna Sverige. Den gamla ordningen
bröts upp, samhället demokratiserades steg för steg.
Den sociala misären angreps. Föreningsväsendet florerade
där människor från olika samhällsklasser skolades
i att sida vid sida ta ansvar och göra sin röst hörd.
Industrialiseringen ledde till urbanisering och därmed till landsbygdens
avfolkning.
Kommunikationer av alla slag vidgade världen och gav nya möjligheter.
I Närke blev Örebro en växande metropol. I Östernärke
ledde den stora sjösänkningen på
1880-talet till att de många byarna bands samman och fick nya
utkomstmöjligheter (potatis och morötter!).
Vår församling grundades i ett sammanhang där kampen
för nykterhet, andlig väckelse, barns möjligheter till
skolgång osv. gick hand i hand. Vid församlingsmötena
kunde drängar och husbönder
tala med samma rätt. Medlemmarna aktiverades i många olika
föreningar inom församlingen.
Det som hände i Örebro fick betydelse i Stora Mellösa.
Det gällde t ex baptismens framväxt på
1850-talet och utvecklingen kring Örebro missionsförening
med Ongman i spetsen från 1890-talet
och framåt. Folke Anderssons långa riksdagsmannagärning
var för församlingen en länk både till samfundets
centrum i Stockholm och till de nationella angelägenheterna i riksdagen.
Även om Mällsabygden har förblivit en levande landsbygd
har arbetstillfällena i jordbruket
successivt minskat från 1920-talet och framåt. Avfolkningen
har emellertid motverkats av att
Mellösa så småningom blivit något av förort
till Örebro där arbetstillfällena istället blivit
alltfler. Kommunikationerna med Örebro förbättrades.
Utbildningsexplosionen ledde från mitten av seklet till
att många unga lämnat bygden för att söka utbildning
i Örebro eller på andra platser. För många blev
utflyttningen definitiv, medan en del återvände för
att bosätta sig i Mellösa. Den här utvecklingen
speglas också i församlingens medlemssammansättning.
Från mitten av 1950-talet växte ett nytt samhällscentrum
fram kring Svenska kyrkan i Alm. Skolor
och affärer centraliserades successivt. Solgården stod klar
1955, Centralskolan 1960 och
servicehuset (dvs. bankhuset) 1967. Det är mot den här bakgrunden
församlingens bygge av ny
kyrka på 1960-talet ska ses.
De administrativa enheterna har vidgats. Redan 1952 bildade Stora Mellösa
storkommun tillsammans
med Norrbyås. 1971 blev Mellösa en del av Örebro kommun
och Östernärke kommundel. Det har i
viss mån på nytt stärkt banden med församlingarna
i de övriga orterna i Östernärke (Odensbacken, Asker,
Lännäs) och det talas ibland om "Östernärkegemenskapen".
Göran Janzon
|